Idag kl. 12.30 började begravningen för min älskade Mormor, i Hvilans Kapell.
Det var så stämningsfullt, så lugnt, så vackert.
Orden räcker inte till för att beskriva hur fint det var.
Lyckades hålla tillbaka tårarna tills pappa började sjunga "Där rosor aldrig dör",
då bröt jag ihop. Texten satte sig i hjärtat på mig, där kommer du ha det bra mormor.
"Till en stad jag är på vandring,
dit där rosor aldrig dör"

Farväl älskade Mormor.
Vi ses på andra sidan.