Lista - Dag 17

Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mitt älsklingsdjur
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Ett smycke, klocka eller accessoar som betyder mycket för mig
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Det här gör mig glad
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min älsklingsmat
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Dessa människor dras jag till
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – En sak jag vill göra innna jag dör

Dag 17 - Mitt favoritminne
Åh, jag har så otroligt många favoritminne och suttit och funderat ett bra tag på ett att dela med mig av. Otroligt svårt!

Men ett av de minnena som alltid får mig att le är då jag tänker på alla gånger jag som liten satt och mös med mormor, innan hon blev sjuk, samtidigt som hon sjöng för mig. Det var så mycket kärlek i hennes röst och hennes kramar. Detta gör mig så varm varenda gång jag tänker på det och det är så jag alltid kommer minnas min älskade mormor. Kärleksfull.

Ett annat minne som jag alltid skrattar av att tänka på är en av mina födelsedagar. Jag fyllde tre eller fyra och mamma hade gjort en jättestor gräddtårta med massa jordgubbar på.
2-3 timmar innan kalaset drog igång bestämde jag mig för att tulta ut i köket, öppna skafferiet och äta upp varenda jordgubbe på tårtan. Tyst som en mus, utan att någon märkt ett dugg, smög jag iväg igen och låtsades som om inget hade hänt. Bara en kort stund efter ska mamma ta fram tårta och duka upp allt och upptäcker då att det inte finns en enda jordgubbe kvar på tårtan. Utifrån köket hörs en halv irriterad mamma skrika "Giselaaaaaa!!! VAR ÄR JORDGUBBARNA!!?"
Jag kan se mig själv, sittandes i lugn och ro med mina leksaker, blonda lockar åt alla håll och ett finurligt flin kletat över ansiktet som bara barn kan ha samtidigt som jag hojtar oskuldsfullt "Jaa, jag vet inte".

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0