Insåg nyss hur länge sen det är det hände något här. Så det kanske är dags för en liten uppdatering angående Theia.

Förra veckan bytte vi ju till ett annat allergifoder.
Än så länge funkar det verkligen superbra!
Alla (!) plitorna på magen är som borttrollade och hon äter som aldrig förr! Hon fullkomligt älskar det!
Och bara det är ett väldigt stort plus då hon alltid varit lite sisådär med att äta sitt torrfoder. Det brukar vara populärt i några dagar sen slutar hon att äta.
Men inte med detta inte. Hon glufsar i sig så glatt :) Och den dagliga "kvoten" får hon i sig i stort sett varje dag. Ibland får hon även lite extra ;)

Lite problem har det ju självklart varit.
Främst med att hon inte lyssnar för fem öre på vad man säger och är helt omöjlig i kopplet (drar som en illtotting) vilket hon även gärna biter, hänger i och har dragkamp med. Har svårt att sysselsätta sig hemma och biter sönder leksak efter leksak.
Detta tror jag beror väldigt mycket på att vi inte får ge henne något godis när vi är ute (mat är hennes akilleshäl) och att hon inte har haft några tuggben som hon alltid har haft sen hon var liten. När hon har haft tråkigt eller känner sig tuggig har hon alltid tagit dem och legat och gnagt och härjat med.

Igår ringde jag till Växjö för att prata med vår fantastiska hudspecialist.
Jag förklarade läget om hennes beteende och hur otroligt fin hon har blivit på magen och frågade henne om jag inte åtminstonde kunde få ge henne tuggben.
Lite tveksam var hon först, men efter lite samtal kom vi överens om att jag får ge henne råhudsben som endast har en proteinkälla och inga andra tillsatser eller smakämnen.
Fantastiskt!
Så idag har jag köpt tuggben av råhud. Samma tuggben som hon alltid har haft sen hon var två skitar hög.
Ni kan ju gissa om hon blev glad? :) Men matte blev nog snäppet gladare över att äntligen få ge lill-stumpan någonting :')


Håll nu alla era tummar och tår på att hon inte reagerar på tuggbenet!

Ja, annars var det nog inget nytt på den fronten.
Dagarna rullar på som vanligt med promenader, lite träning, massa bus och olika hittepå.
Träningen går ju som sagt inte sådär jättebra då hon inte blir tillräckligt motiverad att jobba utan att få lön för mödan, nämligen godis.
Men vi kämpar på, försöker hålla hoppet uppe och göra så gott det går.