Theia har på senaste tiden varit helt utflippad på promenaderna.
Hon drar som en toka, blir helknäpp när vi möter en annan hund, är det fåglar på marken där vi går förbi flippar hon totalt, hon lyssnar inte och gör bara tvätemot vad man säger till henne.
Det har varit så frustrerande och vi har tränat, lockat med lek eller godis osv osv. Allt för att vara mer intressant än alla störningar hon finner mycket roligare.

Nu har jag nog hittat hennes akilleshäl. Lösningen? Hemmagjort levergodis.

Vi har precis avverkat 45 minuters promenad, runt Prästslätten just för att möte både hundar och fåglar på marken. Och jag kan helt ärligt säga att under 90% av promenaden hade jag inte ens behövt kopplet.
Hon har gått vid vänstersida, tittat på mig och lyssnat på minsta lilla ljud jag gjort ifrån mig.
Fatta att jag är förvånad! Och jävligt glad!
Självklart blev det ju lite bakslag vid 3 hundmöten och 1 fågelmöte. Men det var en sjuk skillnad från igår.
Hon drog lite och försökte överväga vilket som var mest givande och intressant. Fåglar och hundar eller matte och levergodis. Det sistnämnda gick inte att motstå tillslut ;)

Så hur vidrigt det än är att koka lever och torka det i ugnen är det verkligen värt det.
Nu ska jag se till att det alltid finns levergodis och nu ska det fortsätta tränas, tränas, tränas på promenaderna som tillslut ska kunna genomföras utan en godisbit i handen hela tiden :)